idag är det lillördag och på Lyckovägen har vi ikväll bakat cheesecake som jag, Louise, ska bjuda mina närmaste kollegor på på fredag på sista arbetsdagen. Den skulle frysas i minst 6 h innan servering så det passade alldeles utmärkt in i planeringen. Patrik och jag hjälptes självfallet åt i köket (allt blir så mycket roligare när man är två, tycker i alla fall vi som är riktiga flockdjur!) och vi väntar med spänning på kollegornas omdöme på fredag. Så här ser den ut på bild i alla fall:
Imorgon ska jag åka till Växjö för att representera firman på en arbetsmarknadsdag på Universitetet. Det är en uppgift som jag verkligen får mycket energi av att få berätta om vårt företag och försöka hitta morgondagens medarbetare, en spännande utmaning! Det är en arbetsmarknadsdag i Lund också den 7 april på mitt gamla program, PA-programmet, och det skulle vara så kul att få vara med en stund då firman aldrig innan har varit där. Om jag mår bra, Selma mår bra och Patrik kan vara föräldraledig så blir det kanske ett gästspel i Lund och så får jag amma mellan varven. Känner mig också som ett föredöme att man faktiskt kan kombinera ett utvecklande jobb med att ha en familj. Undra om Selma kommer att ärva de anlagen eller ej? Både jag och Patrik är VÄLDIGT nyfikna på vad det är för en liten krabat som kommer ut om ca 2 veckor och vilka sidor kommer hon att ärva från mig resp Patrik och vad kommer hon att utveckla alldeles själv? Hon kommer oavsett att bli älskad för den hon är (kanske inte om hon färgar håret blått eller börja hålla på AIK i fotboll men allt annat känns ok....)
So long, ikväll väntar programmet livet på BB!
Kram
Louise
Åh snart är hon här er lilla Selma, härlig tid ni har framför er. Ja tiden är härlig den med när de är 3½ som Max är, varje ålder har sin charm ;). Förstår ni är spända på vad hon är för en liten krabat och hur hon kommer vara.
SvaraRaderaJag känner mig manad att fråga ang fotbollslaget då, är alla andra lag än AIK ok för pappan tro?? ;) Skrattade lite då eftersom jag lever med en lika fotbollsälskande man och icke att Max hade kunnat hålla på ett annat lag ;), hehe. Sedan är nog chansen att det blir så obefintlig när man hela tiden utsätts för laget i pappas hjärta, då håller man på det sen, så är det med Maxen iaf :)
Ja det var min premiärkommentar det, mer spännande än så blir det inte ;). Hoppas kollegorna tycker cheescaken är smaskens, den såg god ut på bilden. :)
Kram